Jag och Simon Westberg skriver i UNT idag om vikten av att bygga vad folk efterfrågar, nämligen Trädgårdsstäder, även inne i Uppsala.
På bilden ser vi ett av de senaste exemplen på Trädgårdsstad inne i Uppsala, Slöjdgatan på Kungsgärdet från 20-talet. Nuförtiden byggs trädgårdsstäder enbart utanför staden (Lindbacken och Gunsta t ex) - vi föreslår i stället att man placerar en ny trädgårdsstad i Stabby, mellan Rickomberga och Berthåga.
Här är texten i dagens UNT:
De senaste månaderna har det blivit tydligt att
Uppsalas bostadsmarknad dras med djupa problem. Få vill skriva kontrakt
på nybyggda hyresrätter och bostadsrättsbyggare rear ut lägenheter.
Samtidigt kvarstår bostadsbristen. Köerna ringlar långa till billigare
lägenheter och villapriserna har inte följt bostadsrättspriserna nedåt.
Marknaden är ur balans.För att lösa bostadsbristen måste vi förändra hur
och vad vi bygger.
Dessa två fenomen – bristen på billiga
lägenheter och villabristen – är sammanlänkade. Det finns många små och
billiga lägenheter i vår stad som är lämpligt utformade för
bostadsdebutanten. Men dessa är inte tillgängliga.De personer som bor
där är inte intresserade av att flytta. Enkelt uttryckt så finns det
inget som de hellre skulle betala mer för. Det gör att flyttkedjorna
inte kommer igång. Familjer kommer helt enkelt inte vidare i
bostadskarriären.
Detta visar på en missmatchning mellan vad som
byggs och vad människor efterfrågar. Allt för länge har Uppsala
planerats utifrån hur lådarkitekter, miljöpartister och storbolag tycker
att vi borde bo. I stället borde vi börja planera utifrån vad människor
själva önskar för typ av boende.
År efter år uppger
7 av 10 svenskar att de helst vill bo i villa eller radhus. När
människor med egna ord får berätta hur de vill bo svarar de grönt, lågt
och tryggt. Gärna med klassisk arkitektur. Den gamla svenska småstaden
tycks vara drömmen.
Trots detta planläggs Uppsala ständigt bara
gråare, högre, trängre och fyrkantigare. Samtidigt som antalet nybyggda
lägenheter nått miljonprogramsnivåer står produktionen av småhus stilla.
För att lösa en del av bostadsbristen borde därför kommunen skifta över
till att planlägga trädgårdsstäder.
Trädgårdsstäder erbjuder de
boendekvaliteter människor efterfrågar utan de nackdelar som glesa
villaområden kan ge. Vi kristdemokrater lanserade därför förra året
Stabby Trädgårdsstad som ett medel för att bevara Stabbyfälten samtidigt
som vi skapar ett trivsamt egnahemsområde mellan Rickomberga och
Berthåga. Ett alternativ till de rödgrönas höghusplaner för området.
Det
finns massor med argument för trädgårdsstäder, och därför är det en
gåta varför kommunen bara planlägger höghus och enstaka villakluster på
landet.
I och med att trädgårdsstäder byggs främst i trä (vilket
binder koldioxid) och är tillräckligt täta för att bära kollektivtrafik
är det ekologiskt hållbara bostadsområden. Dessutom fungerar
trädgårdarna som gröna lungor inne i staden.
Den sociala hållbarheten i
trädgårdsstäder är oslagbar. Väven av egnahem och låga flerfamiljshus
erbjuder en integration av olika ekonomiska grupper som inget annat
stadsbyggnadsnät matchar. Byggt enligt trädgårdsstadens principer är
husdrömmen inte heller förbehållen höginkomsttagare. I vårt räkneexempel
för Stabby Trädgårdsstad kunde vi visa att månadskostnaden blir lägre
genom att bygga och äga sitt eget hus jämfört med att flytta in i en
hyreslägenhet i de nybyggda höghuset vid Cementgjuteriet. Kalkylen för
ett typiskt småhus (100 kvadratmeter) landade på cirka 14 000 kronor i
månaden medan hyran för motsvarande lägenhet landar på 15 000 kronor i
månaden. I den beräkningen ingår amortering, tomträttsavgäld,
driftskostnad, en dubblerad boränta och minsta möjliga egeninsats om 200
000 kronor. Helt överkomligt för en småbarnsfamilj med två medellöner.
Att
kostnaden blir lägre för småhuset beror på att ägaren är sin egen
fastighetsskötare, inte tar ut någon vinst och att småhuset kan byggas
med enklare standard (till exempel trästomme, träfasad, mindre
markarbete, ingen hiss och så vidare).Denna logik är för övrigt
överförbar till byggandet av flerfamiljshus.
Som bland annat
Ikea-ägda BoKlok gång på gång påvisat så är det ett effektivt sätt att
få ner hyran på lägenheter att bygga dem i tvåvåningshus av trä.Som vi
ser det är den enda nackdelen med trädgårdsstäder att det går åt något
mer mark – men i en stad som Uppsala med enbart jätteprojekt som
Rosendal, Östra Salabacke, Industristaden, Librobäck och Ulleråker vore
det en välgärning att skapa bättre balans i markanvändningen.
Den
som vill se exempel på trädgårdsområden i Uppsala kan promenera ner för
Slöjdgatans lätt krokiga väg och vika av mot Kungsgärdets småstugeområde
eller gå en tur på vägarna runt Stiernhielmsparken där småhus, radhus
och låga flerfamiljshus ligger sida vid sida. Denna typ av bebyggelse är
vad människor efterfrågar. Att bara bygga bostäder människor egentligen
inte vill bo i kommer inte att lösa bristen. Vi måste erbjuda något
bättre för att få igång flyttkedjorna i Uppsala!
Jonas Segersamkommunalråd (KD)
Simon Westbergledamot plan- och byggnadsnämnden (KD)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar